Jag har sovit så himla orolig inatt, jag har vaknat flera gånger. Jag har för mycket att tänka på. Jag har kommit på att jag måste ta tjuren vid hornen och göra en del saker som jag är rädd för att göra. Livet är för kort för att slösas bort, jag måste göra en saker som jag vill göra nu. Jag kan inte bara vänta med allting, det mår jag inte bra av. Jag vet bara inte om jag pallar med att säga vad jag känner.

Jag tror att jag är kär och jag hatar att vara kär. Jag mår bara dåligt när jag är kär, jag mår aldrig bra. Men det är ju oftast på grund av att mina känslor aldrig är besvarade. Men det är ingen ny förälskelse egentligen. Jag har känt så här i flera år, men jag brukar bara strunta i dom känslorna och försöka att begrava dom. Det kommer jag nog ta at göra snart igen, begrava känslorna och gå vidare. Jag har vissa perioder som dom här känslorna bubblar upp, men dom brukar försvinna rätt så fort igen eftersom jag aldrig får nån respons på dom. Det skumma är att det finns en annan som säger att han är kär i mig, men jag vet inte vad jag känner för honom. Allting löser sig nåt på ett eller annat sätt, det gör det alltid.

Jag har gått ner 20 kilo nu, jag är överlycklig över det... =) Jag har tänkt att gå ner cirka 10 kilo till och sen får det räcka.

Puss & snusk...